Den här bästa lilla tjejen är redan ett halvår gammal och hon har verkligen förgyllt vårat liv lika länge.

Igår var vi på BVC för kontroll och då fick vi också träffa läkaren. Sofie fick godkänt på alla punkter och charmade både sköterska och läkare. Lilla gumman. Tyvärr hände en tråkig grej på kvällen. Jag får en klump i magen så fort jag tänker på det och kommer antagligen ha ångest för det resten av livet. Sofie ramlade ner från Oscars säng och det var bara mitt fel som inte var tillräckligt uppmärksam och hade lagt henne på ett dumt sätt. Idag är hon som tur sitt vanliga jag så det känns skönt.

Sofie väger nu 8040 g och är 69 cm lång.

Största idolen är såklart storebror Oscar. Hon skrattar ofta när han gör något roligt eller ibland bara när hon ser honom. Och Oscar tycker lika mycket om henne. Han satt på golvet bredvid där hon föll igår och blev helt förkrossad. Tur i oturen att det hände när Johan var hemma så vi kunde trösta varsitt barn. Från och med nu ska jag vara hönsmamma och överbeskyddande. Mer än innan.

Sofie älskade att bada när vi var på Rhodos. Såklart var hon lite tveksam först eftersom vattnet var kallare än hon är van vid men sen när hon vant sig sprattlade hon nöjt som en liten fisk. Vi måste nog kolla upp det här med babysim.

Hon vägrar fortfarande napp vilket jag tycker är lite synd. Det är en sån bra tröst och sövande. Nu somnar hon bara vid bröstet, i vagnen, i bärsele (om man går samtidigt) eller i ett fordon i rörelse. Det är ju i och för sig på ganska många sätt men eftersom hon kunde somna av sig själv när hon var 2-3 månader så hade jag hoppats att komma tillbaka till det.

Sofie är en glad bebis men när hon surar till ordentligt så är det i stort sett bara jag i egenskap av mjölkmaskin som kan få henne lugn. Det går alltså inte att lämna bort henne någon längre stund. Är lika med inte så mycket egentid för mig. Nåja, den tiden kommer förhoppningsvis hyfsat snart. Nu får hon smaka mer och mer mat också så vips är amningstiden förbi. Det blir bökigare och bökigare att amma i takt med att hon växer. Dels så störs hon väldigt lätt om någon pratar eller gör något i närheten. Då blir hon nyfiken och vill titta åt det hållet istället. Det är också svårare att hitta en position som hon är nöjd med nu när hon är så lång.

För några dagar sedan har Sofie börjat sova i sin spjälsäng. Innan hade vi en bed side crib men den har hon blivit för stor för nu. Spjälsängen funkar fint än så länge. Hon tycker nog att det är skönt med lite mer plats för hon har börjat lägga sig på sidan. Lite som en ostbåge med huvudet i en konstig vinkel. Sömnen fungerar helt okej även om det inte är lika bra som en gång i tiden då hon bara vaknade en gång på natten.

Ingen tand har börjat titta fram än.

Hon kan ännu inte sitta själv även om hon blivit stadigare. Hon kan sitta längre stunder i barnstolen utan att bli trött.

Sofie har börjat få "långa" armar. Hon sträcker sig efter allt hon kommer åt så nu gäller det att vara på sin vakt. Hon är också väldigt intresserad av våra telefoner och iPad. Redan! Tänker att det måste vara ljuset och de starka färgerna som verkar spännande.

Nu ser jag fram emot ytterligare en härlig månad med den här solstrålen. Tänkte försöka få till några höstbilder med både Sofie och Oscar.

Bilder: iPhone 6s