Efter knappt en timme började lilleman prata om att gå hem och efter ytterligare en liten stund sa han att han har ont i magen. Han verkade ändå pigg och glad så jag frågade Oscar om han ville åka buss en stund först så pappan fick vara i fred lite till. Det ville han så klart. Vi gick till busshållplatsen och började vänta. Då kom spyan. All mat från frukost och lunch kom upp. Stackars stackars lille kraken. Och så hemsk jag kände mig som inte hade tagit honom på allvar när han började prata om magen. När jag hade torkat bort det värsta och han slutat gråta så sa han:

"Går bra?"

"Vadå går bra?"

"Åka buss?"

Han undrade om vi ändå kunde åka buss. Lille sötnosen. Jag sa att nej nu får vi gå vi hem och ta det lugnt. Och så skönt att vi inte hann gå på bussen!

 

När vi kom hem var han pigg och glad igen. Johan mötte oss vid garaget för att spola av vagnen. Jag tror helt enkelt att lilleman måste fått i sig något knasigt. Ingen mer spya och han har ätit duktigt. Han och pappan får stanna hemma idag.