Ett busfrö

 

Oscar har blivit ett riktigt busfrö stundtals. Han kastar leksaker och skrattar när man säger nej. Just ordet nej triggar honom har jag märkt och han skyndar sig alltid med att fortsätta buset innan man hinner fram till honom. Till exempel att kasta matlådor genom köksdörren ut på trappen, äta sand/sten, slänga mat från bordet, ta i den varma ugnen eller kasta leksaker.

 

Han har också börjat bitas. Både mig och Johan. Idag då jag var med honom på Huddinges öppna förskola så försökte han bita flera barn som hade leksaker han ville ha eller bara stod i vägen för honom. My God, det är svettigt och är en pärs lite då och då.

 

Canon EOS 7D + EF 24-70 1:2,8 L

 

Men han är också supergullig och mysig. Han har upptäckt naveln. Både sin egen och andras. Han kan när som helst springa fram till en och vilja att man drar upp sin tröja så att han kan trycka in ett finger i naveln. Lite jobbigt om man är bland folk och har klänning på sig... Då får pappa Johan ställa upp eller försöka hitta något som distraherar.

 

I natt sov Oscar såå duktigt. Han vaknade i sin säng 07.10 och var kvar där ett bra tag till. Låg och drog sig och pratade lite för sig själv. Först kl 07.50 gick vi upp och började göra frukost och det var mest för att jag kände att rutinerna blir knas om vi väntar för länge. Vem vet hur länge han hade kunnat ligga kvar?

 

En grej till. Oscar har sett en reklamfilm på TV med katter några gånger. Det är reklam för flygresor.se och det springer omkring massa söta kattungar i flygdress. Oscar älskar ju katter. Nu känner han till och med igen sången som är med i reklamen. Om han hör den och är i ett annat rum så kommer han springandes. Idag i bilen kände han också igen den och gav till ett litet tjut. Fantastiskt gulligt tycker jag :)

Men vilken söt liten en!

Sötaste busungen. Bita är ju inte bra men hur får man honom att sluta?

Åh! Axel har också börjat bitas, han har hållit på med det i ca en månad och sista dagen innan semestern så bet han en av flickorna hos dagmamman. Absolut ingenting vi gör eller säger hjälper. :-( Men det är bara att fortsätta säga nej, ajabaja osv...
Dagmamman tog det med ro och menar på att det är för att han inte har ord att uttrycka sig med.

Naveln är en favorit här med och har varit ett bra tag. Han har till och med fått grannen att dra upp tröjan :-)
Nu har han börjat blåsa pruttar på våra magar, ben, armar, kinder, ja var han kommer åt. Han till och med böjde sig fram och blåste ett par på sina egna vader när han tröttnat på min mage. Den som ändå var så vig... :-)