Det är inte varje dag man får chansen att göra någon riktigt glad. På vägen till jobbet i morse hittade jag en plånbok. Det första jag tänkte var "jag kan inte låta den ligga kvar för då kan ju vem som helst ta den". Så jag tog upp den och på resterande bit till jobbet tog jag reda på telefonnummer, ringde och lämnade röstmeddelande. På min första rast såg jag att ägaren hade ringt så jag ringde upp och vi bestämde att hon skulle komma och hämta den på mitt jobb. Det roliga var att hon visste inte ens om att hon hade tappat sin plånbok när hon hörde mitt meddelande. Men sagt och gjort, hon kom förbi och Anna fick hittelön.

Jag om någon vet hur det känns att tappa bort en stor del av sitt liv, som man faktiskt gör när man förlorar något så viktigt som plånboken. Det har hänt mig flera gånger. Man blir förtvivlad, låst och handikappad. Det fanns därför ingen tvekan i att låta den ligga kvar till gamarna.

Tycker man får ut så mycket av att göra en god gärning, jag tror faktiskt att jag blev minst lika glad över att få tag på ägaren och kunna lämna tillbaka plånboken som hon blev över att få tillbaka den. Så fungerar jag :)

Snart är det dags för promenad i solen!