Oscar 8 månader
Utrustning: Canon EOS 7D + EF 24-70 1:2,8 L
Idag fyller Oscar 8 månader!
Jag skriver en lite längre uppdatering om några dagar då vi har varit på BVC för att mäta och väga. Men jag kan säga att det är ganska utmanande att vara förälder just nu. Oscar är inne i en lång utvecklingsfas igen och är väldigt mycket grinigare och vill gärna vara nära. Det kanske låter mysigt (det är det såklart också) men det är inte så att han är lugn bara för att han får vara i någons famn. Nej, han kastar sig hit och dit och vill se allt och kan ändå vara lika missnöjd som att sitta själv på golvet. Och det är just det den här fasen handlar om. Att ta in mindre detaljer och kategorisera grejer. Till exempel så lär han sig saker som att en stor hund inte är en häst och en fläckig katt inte är en ko.
Kvällarna är nog det jobbigaste just nu. Vi försöker få honom att somna utan att ta hjälp av bröstet. Det tar energi och vi lyckas inte alltid. Sen har han börjat vakna mer om nätterna igen och är ofta otrösterlig. Vi tror att det är åttamånadersångesten, den har med separation att göra. Han har börjat förstå att han är en egen individ och känner sig då mer ensam än innan.
Men nog om allt som låter negativt och jobbigt. Han är såklart en solstråle om vartannat också och tycker om att leka "prästens lilla kråka" och bli pruttad på magen. I morse vid frukost så sjöng vi för Oscar eftersom det är hans bemärkelsedag. Han verkade tycka om det och nu ligger han fint i vagnen och sover efter pappapromenad i regnet :)
Både jag och Johan är väldigt trötta just nu och det är bland annat därför som jag inte orkar sitt vid datorn och uppdatera bloggen så mycket som jag egentligen vill. Därför blir det en hel del mer iPhone-bilder ett tag framöver.
Svar:
Och Oscar fnissar tillbaka som tack :)
Anna
Svar:
Nej, jag börjar rucka mer och mer på det där med bröstet nu också om det inte funkar. Lite dumt kanske att hålla på med det när Oscar är i en utvecklingsfas. Men ibland så går det. Om han är tillräckligt trött och lugn men inte övertrött. Idag somnade han i min famn samtidigt som jag sjöng "I ett hus vid skogens slut..." om och om igen.
Anna
Svar:
Ja, det gör väl det som tur är. Försöker tänka på det när man är som tröttast, det går över snart :)
Anna
Svar:
Skönt att höra att fler har det som vi, fast man tycker det är asjobbigt vissa stunder så är det tydligen så här det ska gå till då med tanke på så många man pratar med med bebisar i samma ålder som verkligen känner igen sig.
Många kramar från oss till er!
Anna